I fokus

Frågor & svar: Varför ta itu med skadlig avskogning – och hur?


Med omkring 80 % av jordens biologiska mångfald i världens skogar, utgör avskogning ett kritiskt hot.

Det har också en bredare inverkan på klimatförändringar, mänskliga rättigheter och till och med global hälsa, eftersom Covid-19-pandemin har visat på en föreslagen koppling till zoonotisk sjukdom (förklaras nedan).

Om tropisk avskogning sågs på som ett eget land skulle det vara den tredje mest förorenande nationen när det gäller koldioxidutsläpp.

Det är tydligt att avskogning är en stor fråga, och det är därför Schroders lägger fokus på analys och aktivt engagemang inom detta område.

Vilka är drivkrafterna?

Orsakerna till avskogning inkluderar betesmark för boskap, odlingsmarker för soja och palmolja och trädplantager för timmer. Tropiska skogar innehåller mer kol än någon annan typ av skog och är hem för den största mångfalden av arter. De möter också det största trycket från storskaligt jordbruk, där huvuddelen av tropisk avskogning sker i Brasilien och Indonesien.

Vilka är de huvudsakliga effekterna?

603647_SC_Web-chart_Impact-on-Nature_SVSV_Chart-1-FINAL.png

Konsekvenserna inkluderar förlusten av kolsänkor, minskad nederbörd och ökad risk för torka och effekter på mänskliga rättigheter såsom förflyttning av ursprungsbefolkning, arbetares rättigheter och folkhälsofrågor.

I Brasilien, där avskogningen står för nära hälften av landets koldioxidutsläpp, upplever Amazonregionen redan minskad nederbörd och kortare växtsäsonger.

Komplexa kopplingar mellan förstörelse av livsmiljöer, mänskliga störningar, förändrad markanvändning och förlust av biologisk mångfald har kopplats till ökad förekomst av zoonotiska sjukdomar, enligt Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES).

Zoonotiska sjukdomar är de som överförs mellan arter, inklusive från djur till människor, såsom borrelia, rabies och coronavirus.

Vilken typ av produkter är förknippade med skadlig avskogning?

Mer än hälften av de globala utsläppen i samband med avskogning är resultatet av råvarudrivare, enligt Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC).

Nötkött, läder och palmolja är de råvaror som står för den största andelen av växthusgasutsläppen från avskogning.

603647_SC_Web-chart_Impact-on-Nature_SVSV_Chart-2-FINAL.png

Vilka är de viktigaste produktionsländerna för dessa varor?

Tabellen nedan visar utsläppen från dessa varor per ursprungsland. I Brasilien dominerar nötkreatursrelaterade produkter och produktion av sojabönor, medan palmolja och gummi i Indonesien står för den största andelen av avskogningsrelaterade utsläpp.

603647_SC_Web-chart_Impact-on-Nature_SVSV_Chart-3-FINAL.png

Men det är väl inte så enkelt? Vilka är de största importörerna och exportörerna?

Att bara titta på produktionslandet målar bara upp en bråkdel av bilden, med tanke på leveranskedjornas globala och sammanlänkade karaktär. En analys av avskogningsrelaterade utsläpp inbäddade i internationell handel visar att Indonesien är den största exportören av dessa råvaror, givet höga nivåer av inhemsk konsumtion i Brasilien. Kina är den största importören, följt av EU och Indien.

603647_Table-1_SVSV.png

Vilka sektorer och branscher är utsatta?

Sektorn för dagligvaror, till exempel genom hushålls- och personliga produkter och livsmedel, har exponering från pappersprodukter för förpackningar. Inom konsumentsektorn i stort, t.ex. billeverantörer, textilier, hotell och fritid, sker exponeringen från läder och gummi, trämassa och timmer och matvaror för restauranger. Inom materialsektorn kommer exponeringen från timmer och papper för containrar och förpackningar.

Vilka är våra prioriteringar för forskning och engagemang?

Våra prioriteringar för forskning och engagemang för avskogning fokuserar på: Företags åtaganden och policyer, styrning och riskhantering, kartläggning av försörjningskedjan och spårbarhet, certifiering och mål och upplysningar i linje med framväxande bästa praxis.

Vad kommer vi att leta efter?

Vi kommer att uppmana företag att förbättra informationen kring skogsrelaterade risker. Vi hoppas kunna öka företagens medvetenhet, uppmuntra kunskapsutbyte om bästa praxis och öka transparensen mellan branscher som är utsatta. Vi kommer att försöka skilja mellan ledare och eftersläpande inom detta område för att hjälpa investerare att fatta rätt beslut.

Hur kommer vi att skilja mellan ledare och eftersläpande?

Vi har byggt ett styrkort som mäter företags exponering för och hantering av skogsrelaterade risker, med hjälp av allmänt tillgänglig data från en rad olika källor. Detta styrkort kommer att ge en kvantitativ indikation på företagets exponering och prestation, som vi sedan kan bygga vidare på genom dialog med ett antal nyckelföretag.