Perspective

Obligationer och hållbarhet: bara ”greenwashing”?


”Vi befinner oss i en period där intresset för lån kopplade till hållbarhetskriterier ökar kraftigt”, enligt Saida Eggerstedt, chef för hållbara krediter på Schroders.

Enligt Bloomberg uppgick under 2020 nyemissioner av enbart gröna obligationer globalt till 226 miljarder USD, då stater och företag sökte finansiering för miljövänliga initiativ. Det ska jämföras med cirka 40 miljarder USD i slutet av 2015. Nyemissionen av gröna, sociala och hållbara obligationer globalt kommer att nå rekordhöga 650 miljarder USD under 2021, en ökning med 32 procent jämfört med föregående år, enligt Moody’s Investor Service.

Men även om gröna obligationer helt klart är på modet finns det ingen enhetlig definition av vad det innebär och vilka standarder obligationerna ska leva upp till (se nedan).

Saida säger: ”Återhämtningen efter den globala pandemin har drivit på denna utveckling, då regeringar runt om i världen försöker stimulera ekonomin och skapa jobb samtidigt som man ställer upp ambitiösa miljömål.”

”Det möts av stor entusiasm från institutionella investerare som vill uppnå sina egna ESG-mål och som söker avkastning på en ogynnsam global räntemarknad”, förklarar Saida.

Men när pandemin får hållbarhetsobligationer att lämna nischmarknaden och bli mainstream finns det varningstecken, menar hon: ”Det finns farhågor om att utfärdarnas standarder vad gäller val av tillgångar eller hållbarhetsmål kanske inte är så höga eller så strikta som de skulle kunna vara, vilket kan leda till anklagelser om ”greenwashing”.”

Detta är gröna, sociala och hållbarhetsrelaterade obligationer

Gröna obligationer, som hittills varit i fokus, utfärdas av stater och företag för att specifikt finansiera nya och befintliga projekt med miljöfördelar - som förnybar energi och energieffektivitetsprojekt.

Saida nämner GetLink, företaget som driver kanaltunneln som förbinder Storbritannien med den europeiska kontinenten, som ett aktuellt exempel. Förra året emitterade företaget gröna obligationer för att finansiera projekt med ren energi som koldioxidsnåla transporter och vindkraftparker.

”Storbritannien kommer att emittera sin första gröna statsobligation i år för att bemöta klimatkrisen och bidra till återhämtningen efter pandemin. Tyskland, Frankrike och Nederländerna hör till de länder som redan har emitterat gröna obligationer och EU-kommissionen sade i september förra året att 30 procent av EU:s återhämtningsprogram efter coronaviruset bör finansieras på det här sättet.”

Samtidigt har sociala obligationer finansierat flera olika projekt, som tillgång till utbildning, billiga transporter och skyddad livsmedelsförsörjning. Enligt Bloomberg sjufaldigades emissionerna av sociala obligationer förra året, delvis som en reaktion på covid-19.

Saida säger: ”Pandemin har exempelvis fått International Finance Corporation, den globala utvecklingsinstitutionen och systerorganisation till Världsbanken, att emittera obligationer för att minska de ekonomiska effekterna i utvecklingsländer.”

Hållbarhetsrelaterade obligationer är ett hett ämne just nu. Emittenten förbinder sig uttryckligen att förbättra framtida hållbarhetsresultat inom hela verksamheten under en på förhand fastställd tidsram.

Till exempel har det italienska energiföretaget Enel och den brasilianska massa- och papperstillverkaren Suzano emitterat obligationer som kopplar kapitalkostnaden till deras mål att göra tillverkningsprocessen koldioxidfri.

Saida säger: ”Exempel på företag med hög profil är bland annat det franska lyxvarumärket Chanel och den brittiska detaljhandelskedjan Tesco. Schroders omvandlade själva sin företagskredit så att den blev ESG-kopplad 2019 – där prissättningen är beroende av resultat i relation till mångfaldsmål, ESG-investeringsintegration och användning av förnybar energi.” 

Finns det globala standarder?

”Att det saknas accepterade globala principer är en av de största utmaningarna”, säger Saida.

Branschorganet International Capital Markets Association har lanserat principer för både gröna och hållbarhetsrelaterade obligationer, men det är frivilliga standarder som beskriver hur emittenter kan använda pengarna och informera investerarna.

Samtidigt har Climate Bonds Initiative, en internationell, ideell organisation, sina egna kriterier och beskriver sitt program som ett ”FairTrade-liknande märkningssystem för obligationer”.

Task Force on Climate-Related Financial Disclosures hjälper till att standardisera klimatrelaterad finansiell rapportering, vilket i sin tur bör öka tydligheten kring gröna obligationer.

Saida säger: ”Många företag är inte ens noterade på någon av världens stora börser. Vissa är mindre företag som behöver stöd av obligationsinnehavare för att förbättra insynen och redovisningen. Jag tror att obligationsinnehavare har en viktig roll att spela, ibland tillsammans med aktieägarna.”

Vissa marknader ligger klart före andra på resan mot hållbara investeringar, men bilden är komplex, säger Saida. ”Europa är ledande och USA och Asien har en stark utveckling. Det är viktigt om de globala hållbarhetsmålen ska kunna nås. Jag är positivt överraskad av emittenterna på tillväxtmarknaderna. Nya obligationer, kopplade till FN:s
mål för hållbar utveckling, från ett brasilianskt företag är mycket avancerade och fokuserar till och med på exempelvis arbetstagarnas psykiska hälsa.” 

Ställa frågor, övervaka resultat

Investerare och kapitalförvaltare måste göra sin läxa för att bedöma en obligationsemittents betyg och mål och för att övervaka hållbarhetsresultatet.

Olje- och gassektorns första gröna obligation emitterades av Repsol i maj 2017 och hämtade in 500 miljoner euro. Det spanska storföretaget hävdade att finansieringen skulle bidra till att minska koldioxidutsläppen med 1,2 miljoner ton inom tre år. Pengarna gick dock till uppgradering och effektivisering av befintliga raffinaderier för fossila bränslen.

Saida säger: ”Repsols gröna obligation bör påminna investerarna om hur viktigt det är att vi ställer frågor kring vad som utgör ett giltigt mål eller en nyckelindikator. Det handlar också om att övervaka hur pengarna används.”

Saida fortsätter: ”Investerare måste göra sin 'due diligence' och inte bara tro på emittenternas löften om att de pengar de tar in från en grön obligation eller annan ESG-obligation enbart används i lämpliga projekt. Det finns till och med en oro för att vissa företag kan passa på att försöka få tillgång till billigare finansiering medan de väntar på att lämpliga initiativ ska dyka upp. Det är uppenbart att man måste bedöma varje obligation för sig.”

Viktig information

Investeringarnas värde och utdelningarna från dem kan öka eller minska och det är inte säkert att investerare får tillbaka vad de ursprungligen investerat.