In focus

Marknadschock: hur reagerade investerarna på konsekvenserna av Covid-19?


Ställda inför en av de största ekonomiska chockerna i historien är det föga överraskande att en betydande majoritet av investerarna reagerade genom att förändra sina portföljer. Däremot är det överraskande att mer än en tredjedel av investerarna (35 %) tog tillfället i akt att öka sin exponering mot investeringar med högre risk.

Den senaste omgången av Schroders Global Investor Study, en omfattande årlig undersökning där fler än 23 000 investerare i hela världen deltog, tyder på att en betydande andel av spararna betraktade kursraset i februari som en möjlighet att utöka sina investeringar.

Undersökningen, som genomfördes på 32 platser runt om i världen mellan den 30 april och 15 juni 2020, ställde frågor till spararna om vilka åtgärder de vidtog efter en period med extrem volatilitet på marknaden. Volatiliteten uppstod då de flesta av världens viktigaste ekonomier stängdes ned i syfte att begränsa Covid-19-pandemin. Mellan mitten av februari och mitten av mars förlorade världens börser cirka en tredjedel av sitt värde*.

Nästan 80 % av de svarande uppgav att de som en följd av detta gjorde vissa ändringar i sin portfölj. Endast 19 % uppgav att de behöll sina investeringar "som de var”. En låg andel på 3 % var omedvetna om turbulensen på marknaderna och vidtog därför inga åtgärder.

Bland de 78 % som förändrade sina innehav när krisen utvecklades såg reaktionerna olika ut. Totalt 53 % uppgav att de flyttade "en del" eller "en betydande del" av sin portfölj till investeringar med lägre risk. Men 35 % gjorde tvärtom: de uppgav att de flyttade "en del" eller "en betydande del" av sin portfölj till investeringar med högre risk

"Instinkten är att söka skydd efter en stor chock”, säger Rupert Rucker, Head of Income hos Schroders, "och därför är det inte överraskande att se att vissa investerare sålde av efter spåren av Covid-19. Men det är värt att notera att en så stor grupp gjorde tvärtom och ökade sin risk.”

Han ser det som ett tecken på att investerarna blir alltmer "värdemedvetna".

"Vi måste komma ihåg att Covid-19 kom efter en lång period med stigande börser och min känsla är att många investerare var medvetna om att värderingarna blivit höga", säger han. "Därför såg de korrigeringen i februari-mars som en möjlighet. Jag tror att vi ser en stor grupp investerare som inte bara är fokuserade på börsen, utan också är alltmer vaksamma och letar efter tillfällen med värde.”

På kort sikt kommer sannolikt de åtgärder som en del optimistiska svarande vidtagit att löna sig, då börserna har stigit kraftigt efter bottennoteringarna – trots ett fortsatt flöde av oroväckande ekonomiska data. "Det kan också vara så att investerarna vänjer sig vid att se att börsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen divergerar", säger Rupert.

 

Är äldre investerare mer vana vid chocker än yngre?

Ålder eller erfarenhet – eller både och – tycks vara en tydlig faktor för hur investerarna reagerar på volatilitet. Undersökningen visade att det var nästan dubbelt så sannolikt att investerare i millenniegenerationen (i åldern 18–37) ändrade sina portföljer jämfört med föräldragenerationen, "Baby Boomer-generationen" (i åldern 51–70).

Den äldsta gruppen investerare, de som är 71 och äldre, var minst benägna att ändra inriktning.

"Det kan vara flera faktorer som påverkar här", säger Rupert. "En faktor kan vara att äldre investerare är mer benägna att ha strukturerat sina portföljer utifrån en långsiktig plan. Det gör det enklare för dem att ta ett steg tillbaka när en kris uppstår och låta investeringarna vara orörda.”

T1_Article_2_SVSV_Chart_01.jpg

Besparingar är en större källa till oro efter Covid-19…

Prognosen för besparingar och investeringar har blivit en större källa till oro efter pandemin.

Före utbrottet av coronaviruset tänkte 35 % av investerarna på sina investeringar minst en gång i veckan. Efter Covid-19 har den här andelen ökat till 49 %. Totalt tänker 83 % av investerarna nu på sina portföljer minst en gång i månaden.

…men investerarna är i stor utsträckning optimistiska vad gäller pandemins negativa ekonomiska konsekvenser

En majoritet av investerarna räknar med att de ekonomiska effekterna av coronaviruset kommer att ha försvunnit inom två år, vilket återspeglar en optimism som inte ligger i linje med många länders egna officiella prognoser.

I exempelvis Storbritannien har Office of Budget Responsibility, som nu förutspår konsekvenser på statsskulden i decennier, ifrågasatt i vilken omfattning "den ekonomiska och finanspolitiska skada som följer av detta [kan] visa sig vara permanent”.**

Investerarnas jämförelsevis optimistiska reaktion kan också här bero på deras erfarenhet från det senaste decenniet då avkastningen på börsen varit stabil – trots att världsekonomin ställts inför betydande utmaningar.

T1_Article_2_SVSV_Chart_02.jpg

Kapitalavkastning: spararnas förhoppningar är "orealistiska"

Ett område där investerarna hade en mer negativ syn var när det gäller vilken kapitalavkastning som de förväntade sig att de skulle få från sina portföljer under de kommande 12 månaderna.

2019 förväntade sig investerarna att deras innehav skulle ge en avkastning på så mycket som 10,3 %.

Efter Covid-19-krisen har den här andelen minskat till 8,8 % för 2020.

Det är dock fortfarande en mycket orealistisk siffra. Den "naturliga avkastningen" på de flesta investeringar – som t.ex. utdelning som betalas ut till aktieägarna eller ränta som betalas till obligationsinnehavare – är betydligt lägre än 8,8 %. Och en av effekterna av Covid-19-krisen har varit att pressa ned den här avkastningen ännu lägre.

Många företag har minskat eller ställt in utbetalningen av utdelning på grund av pandemin. Obligationsavkastningen har också minskat, delvis på grund av att centralbanker som amerikanska Federal Reserve sänkt räntorna och förbundit sig att hålla dem på låga nivåer. Den här miljön med mycket låga räntor är en annan möjlig förklaring till att investerarna är villiga att fortsatt vara investerade på börsen eller öka sin exponering mot innehav med högre risk.

 

Likvida medel efter Covid-19 – vem har det och av vilka skäl?

Samtidigt som vissa investerare uppgav att de flyttade en del av sin portfölj till investeringar med lägre risk gick andra längre och sade att de hade gått över till likvida medel.

När de tillfrågades om vilka åtgärder de vidtagit efter att pandemin inleddes uppgav 18 % av de svarande att de flyttat "en betydande andel” av sin portfölj till likvida medel.

Detta ger upphov till intressanta frågor om vilka avsikter investerarna har inför framtiden, säger Rupert Rucker.

"Undersökningen ger en spännande ögonblicksbild av investerarnas inställning till likvida medel. Det är tydligt att det finns investerare som betraktar likvida medel som en säker investering i kristider och en del svarande uppgav att de sålde aktier och gick över till likvida medel”, säger han. "Men svaren avslöjade också att en stor andel – mer än en tredjedel – flyttade till investeringar med högre risk och för mig tyder det på att vissa investerare innehar likvida medel och andra mindre volatila tillgångar som en "möjlighetspott" att använda när aktiekurserna faller till attraktiva nivåer.

"Som historien visar är det i praktiken mycket svårt att hitta den bästa tidpunkten att investera. Det största problemet som de som gått över till likvida medel står inför är sannolikt frågan om när de ska gå tillbaka till marknaden.”

 

Källor

*MSCI WORLD föll 34 % mellan den 12 februari och 23 mars. Källa: Refinitiv

**Office for Budget Responsibility i Storbritannien, Fiscal Sustainability Report 2020