3D-omställningen: de ekonomiska termerna du behöver känna till
De "3 D:na" – dekarbonisering (eller avkarbonisering), demografi och deglobalisering – ser ut att forma en ny ekonomisk regim. Vi ger dig lexikonet som behövs för att förstå hur trenderna påverkar den globala ekonomin.
Vi förväntar oss att stora förändringar inom de tre områdena dekarbonisering, demografi och deglobalisering kommer att få långsiktiga konsekvenser för den globala ekonomin. Framför allt kommer de "3 D:na" att leda till högre och mer volatil inflation, med konsekvenser för centralbankernas politik och följdeffekter för tillväxten.
Vi kallar detta för "3D-omställningen", där demografiska sårbarheter, minskande globaliseringsfördelar och trender mot minskade koldioxidutsläpp sannolikt kommer att fortsätta att sätta press på centralbankerna att prioritera inflation framför tillväxt. Det är därför vi tror att den nya regimen till stor del kommer att definieras av återkomsten av det negativa sambandet mellan inflation och tillväxt (se avsnittet Inflation i slutet av ordlistan).
För att förstå hur dessa trender kommer att påverka inflationen på lång sikt måste investerare bekanta sig med några viktiga ekonomiska termer. Vi beskriver dessa nedan:
Deglobalisering
Globala värdekedjor De skapades genom en lång process där olika produktionssteg delades upp och ofta lokaliserades till olika ekonomier/geografier. Detta gav fördelar som lägre kostnader, stordriftsfördelar, specialisering och högre effektivitet.
Globaliserad modell av förlängda leveranskedjor Detta beskriver det ekonomiska system som bygger på globala värdekedjor. Systemet utvecklades som ett resultat av globaliseringstrenden som var som störst mellan 1990-talet och början av 2000-talet. Kina står i centrum för detta system och har blivit så dominerande inom tillverkningsindustrin att landet ofta kallas "världens fabrik".
Nearshoring/friendshoring Flyttning av produktion från ett avlägset land till ett närliggande (nearshoring), eller ett land som anses vara en politisk allierad (friendshoring). Båda dessa trender innebär att man delvis drar sig tillbaka från den globaliserade modellen med förlängda leveranskedjor, internationell handel och globalisering.
Non-inflationary Consistently Expansionary, eller "NICE"-eran (på svenska den "icke-inflationära konsekvent expansiva" eran) Denna era, som till stor del drevs av globaliseringen, inleddes i slutet av 1990-talet och kännetecknades av stadig tillväxt, en stadig nedgång i arbetslösheten samt låg och stabil inflation i utvecklade länder.
Offshoring Den process genom vilken multinationella företag flyttar produktion från utvecklade länder till mindre utvecklade länder. Det visade sig vara en mycket framgångsrik företagsstrategi mellan 1980-talet och början av 2000-talet.
Onshoring En omvändning av offshoring: processen att flytta tillbaka produktionen till det utvecklade land där den ursprungligen var belägen.
Protektionism Politik som diskriminerar företag från utlandet till förmån för företag som är baserade i hemlandet, genom användning av skatter, tullar eller regleringar.
Den ekonomiska världsordningen Det ekonomiska systemet efter andra världskriget som bygger på multilaterala samarbetsorganisationer som styr de viktigaste aspekterna av den globala ekonomin. Detta resulterade i en snabb tillväxt av den internationella handeln under ledning av Världshandelsorganisationen.
Dekarbonisering
Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) En viktig aspekt av EU:s klimatpolitiska ramverk. Den kommer att tvinga företag som importerar till EU att köpa så kallade ”CBAM-certifikat” för att betala skillnaden mellan koldioxidpriset som betalas i produktionslandet och priset på koldioxidrätter i EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Prissättning av koldioxid System som ger incitament att minska koldioxidutsläppen. Detta tillvägagångssätt innebär att man sätter ett pris på föroreningar, antingen i form av "cap-and-trade"-system, såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter, eller koldioxidskatter, såsom Carbon Border Adjustment Mechanism.
Dekarbonisering/energiövergång Den process genom vilken länder övergår från energisystem som drivs av fossila bränslen, inklusive olja, naturgas och kol, till sådana som drivs av förnybara källor som vind- och solkraft.
EU:s system för handel med utsläppsrätter ("EU Emissions Trading Scheme") EU:s system för handel med utsläppsrätter var världens första stora koldioxidmarknad och är en av de största. Detta "cap-and-trade"-system begränsar den mängd utsläpp som får släppas ut från industrianläggningar inom ett visst antal sektorer.
Fossilflation En del av inflationen relaterad till fossila bränslen. Detta kommer att inträffa under nästa årtionde som ett resultat av striktare koldioxidprissättning när många ekonomier fortfarande kommer att vara starkt beroende av fossila bränslen innan de slutfört sin energiomställning.
Gröna subventioner Alternativet till att sätta ett pris på föroreningar genom koldioxidprissättning är att skapa incitament för att minska koldioxidutsläppen genom att stimulera innovation med hjälp av gröna subventioner. Detta är det tillvägagångssätt som används i länder som USA, där gröna subventioner införts enligt Inflation Reduction Act.
Grön teknik Beskrivning av de sektorer som krävs för att bygga gröna ekonomier, såsom avskiljning och lagring av koldioxid, ny transportinfrastruktur, smarta elnät och hållbar vätgas, som alla krävs för energiomställningen.
Grönflation Ytterligare en inflationsfaktor till följd av brist på viktiga mineraler som krävs för energiomställningen.
Demografi
Demografisk försörjningskvot Förhållandet mellan unga och äldre i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Försörjningskvoten ökar i många utvecklade länder och utvecklingsländer, inklusive Kina där en mindre andel av befolkningen i arbetsför ålder har drivit upp lönekostnaderna.
Artificiell intelligens (AI) All teknik som gör det möjligt för datorer att utföra uppgifter som vanligtvis kräver mänsklig intelligens.
Automatisering Den lägre tillgången på och de stigande kostnaderna på arbetskraft kommer sannolikt att tvinga företag att investera i automatiserade processer med hjälp av robotteknik, inklusive smart robotteknik, särskilt i utvecklade länder om reshoring-trenderna accelererar.
Kollektiv förhandling Den process genom vilken arbetstagarna, genom sina fackföreningar, förhandlar fram avtal med arbetsgivarna för att fastställa sina anställningsvillkor. Kollektiv förhandling var ett viktigt inslag på arbetsmarknaderna i många utvecklade länder under 1970- och 1980-talen, och i vissa kontinentaleuropeiska länder fram till statsskuldkrisen i euroområdet 2011/12. När det gäller den senare gruppen ledde skuldkrisen till att frågor om konkurrenskraft hamnade i förgrunden och drev fram omfattande arbetsmarknadsreformer som resulterade i mer flexibla arbetsmarknader. Skuldkrisen underströk hur många europeiska länder som var tvungna att sänka sina arbetskraftskostnader i förhållande till konkurrenterna för att stimulera tillväxten genom högre export och förbättra sitt finanspolitiska utrymme.
Finanspolitiskt utrymme Detta är regeringarnas utrymme att bedriva diskretionär finanspolitik (skatte- och utgiftspolitik) utan att äventyra tillgången till finansiering och skuldhållbarheten.
Flexibla arbetsmarknader Flexibla arbetsmarknader bidrog till att skapa den s.k. NICE-eran (Non-Inflationary Consistently Expansionary) mellan mitten av 1990-talet och början av 2000-talet. Arbetsmarknadsreformer i många utvecklade länder har bidragit till att bryta sambandet mellan inflation och löner, som tidigare kunde ha varit uttryckligen indexerade till inflationen. Mer flexibla arbetsmarknader är ett skäl till att många ekonomer inte förväntar sig en återgång till de inflationsdrivande 1970- och 1980-talen, då arbetstagarnas kollektiva förhandlingsstyrka i de utvecklade länderna i allmänhet var mycket starkare.
Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen över 16 år som arbetar eller aktivt söker arbete. Den sjunkande sysselsättningsgraden sedan covid-19-pandemin, som fick många att gå i pension eller hamna i ekonomisk inaktivitet på grund av ohälsa, har lett till arbetskraftsbrist i många utvecklade ekonomier, vilket har varit en viktig drivkraft bakom inflationen.
Smart robotteknik Kombination av robotteknik och AI för att skapa maskiner som kan arbeta självständigt och kommunicera med andra maskiner.
Lösningar på utbudssidan Dessa ses som en möjlig lösning för att minska arbetskraftsbristen i många utvecklade länder, särskilt genom att lätta på immigrationsreglerna. De har dock ansetts allt svårare att uppnå efter en övergång till en mer protektionistisk politik, som i Storbritannien efter Brexit och USA efter Trump.
Befolkning i arbetsför ålder Befolkningen i arbetsför ålder definieras i allmänhet som personer i åldern 15-64 år som andel av den totala befolkningen.
Inflation
Kärninflation Kärninflationen, som utesluter livsmedels- och energipriser, är ett bättre mått på den underliggande prisutvecklingen än den totala inflationen, som inkluderar dessa volatila komponenter.
Negativt samband mellan inflation och tillväxt Högre räntor krävs för att bromsa den ekonomiska aktiviteten i syfte att bromsa inflationen och återställa prisstabiliteten, så kostnaden/avvägningen för att återställa prisstabiliteten är lägre tillväxt.
Lowflation Beskriver den ekonomiska regimen i många utvecklade ekonomier efter den globala finanskrisen 2007/08, då det fanns ett ständigt hot om deflation (fallande priser).
Prisstabilitet En situation med låg och stabil inflation som gynnar företagen genom att skapa de bästa förutsättningarna för dem att investera och expandera med tillförsikt, medan konsumenter, företag och regeringar alla gynnas av att räntorna hålls i schack.
Tjänsteinflation Tjänsteinflationen domineras av arbetskostnaderna och ger en indikation på i vilken grad inflationstrycket är förankrat i en inhemsk ekonomi, till skillnad från resultatet av externa, och eventuellt tillfälliga, faktorer.
Stagflation En kombination av avtagande tillväxt och accelererande inflation. Detta har inträffat tidigare efter förlust av prisstabilitet på grund av löneprisspiraler när arbetstagare fick löneökningar även efter att inflationen och tillväxten hade börjat avta. Detta var ett skäl till att många utvecklade ekonomier under 1970- och 1980-talen var så inflationsbenägna. De var delvis ett resultat av att arbetstagarnas kollektiva förhandlingsstyrka i allmänhet var mycket starkare.
Topics