3D-omställningen: deglobalisering
Deglobalisering är ett av de tre D:n som vi anser kommer att forma en ny ekonomisk regim som kännetecknas av högre inflation. Vi förklarar hur.
Authors
När globaliseringens fördelar minskar kommer resultatet sannolikt att bli mer inflation. Så här kan det gå till.
Den geopolitiska utvecklingen, nu senast Rysslands invasion av Ukraina, kan markera en viktig vändpunkt på vägen. Det verkar som om den globala ekonomin är på väg tillbaka till en tid då den gamla inflationsfienden alltid lurade precis utom synhåll.
Den perioden föregick det som centralbanker har kallat Non-Inflationary Consistently Expansionary, eller "NICE"-eran.
NICE-eran började på 1990-talet. En av de viktigaste drivkrafterna var globaliseringsprocessen, som vid den tiden accelererade snabbt och hjälpte världen att gå vidare från de inflationsbenägna 1970- och 1980-talen.
Globaliseringen är dock inte längre i full gång. Därför kommer den kanske inte att kunna ge samma fördelar som den gjorde under NICE-erans nästan tre decennier av relativt lugn och välstånd.
Globaliseringens förändrade karaktär och risken för deglobalisering förefaller vara en viktig del av det pågående skiftet i det ekonomiska systemet.
Nästa period kanske inte blir så NICE
Problematiska återöppningar efter de tidiga nedstängningarna på grund av covid-19-pandemin 2020/21 gav oss de första tecknen på ett möjligt brott i den ekonomiska regimen.
Bilder på containerfartyg som inte kunde lämna hamn i Asien, vissa av dem med viktig personlig skyddsutrustning för kampen mot covid-19 i väst, gav oss en föraning om vad som skulle kunna hända.
De visade vad som skulle kunna hända om den globaliserade modellen med utökade leveranskedjor, samt den rådande ekonomiska världsordningen, allvarligt hotades.
Den efterföljande perioden av intensiv varuprisinflation stod i skarp kontrast till de föregående tre decennierna då globaliseringen hade bidragit till en långsiktig nedgång i varupriserna.
Centralbankerna trodde till en början att inflationen skulle avta av sig själv. Det blev dock uppenbart att världen hade gått in i ett mer permanent tillstånd med utbudsbrist och mer frekventa prisökningar och en ny ekonomisk regim.
Globaliseringens "utdelning" hade börjat avta för en tid sedan, men geopolitiska spänningar – nu senast efter Rysslands invasion av Ukraina – utmanar multinationella företag (MNC) som är beroende av globala värdekedjor.
Det verkar som att man inte längre kan räkna med den utdelning som åtnjöts under NICE-perioden i samma utsträckning.
David Rees, senior ekonom för tillväxtmarknader, säger:
"Den nya världsordningen kommer att vara negativ för den globala ekonomin. Omorganisationen av globala värdekedjor, energiomställningen och högre militärutgifter kommer att bli dyra. Samtidigt kommer mindre effektiva leveranskedjor också att öka kostnaderna och inflationen."
Ökande risk för ekonomisk frikoppling
Sedan kriget i Ukraina har vi sett hur länder som tidigare kanske hade ställt sig på USA:s sida snarare än Kinas har intagit en mer neutral hållning i geopolitiska händelser. Denna utveckling har ökat riskerna för en frikoppling mellan världens två största ekonomier.
Och i vissa fall har det fått multinationella företag i väst att överväga att flytta sin produktion till andra länder, så kallad "nearshoring", samt att omdirigera investeringar till "vänligt sinnade" länder med lägre risk, så kallad "friendshoring".
Dessa trender är ytterligare ett hot mot en ekonomisk världsordning som redan testats av Brexit, kvarvarande tullar från handelskriget under Trumps presidentskap (även under Biden) och pandemin.
De kommer i slutändan att leda till inflation om oro över leveranskedjans motståndskraft och tillförlitlighet, snarare än enbart ekonomisk effektivitet, kommer att styra framtida beslutsfattande i en ny ekonomisk regim.
För en beskrivning av markerade ord, se: 3D-omställningen: de ekonomiska termerna du behöver känna till
Authors
Topics