Därför kan klimatledande företag erbjuda investerare lägre risker
Företag som redan minskar sina utsläpp kan bli investeringar med lägre risk när regleringarna ökar.
Authors
När det gäller investeringar i klimatförändringar är tendensen att tänka på de möjligheter som erbjuds av de företag som möjliggör omställningen till en framtid med låga koldioxidutsläpp. Sådana företag tillhandahåller de produkter, tjänster och tekniker som är avgörande för att minska framtida utsläpp.
Men ett annat viktigt investeringstema är under uppsegling: konceptet klimatledande företag. Sådana företag kan vara verksamma inom alla områden, men gemensamt för dem är ambitionen att vara ledande inom sin bransch på vägen mot att minska utsläppen av växthusgaser.
Vi menar att företag som tar täten för att fasa ut koldioxidutsläppen kan vara bra investeringar och det finns tre skäl till det:
- Klimatledande företag kan ha en kostnadsfördel. Det beror på att kostnaden för föroreningar ökar, i form av högre pris för utsläppsrätter eller koldioxidskatter. Kostnaden för att kompensera för föroreningar ökar också.
- Klimatledande företag kan i allt större utsträckning utnyttja ”nätverkseffekter”. Det innebär att företag som vill minska sina totala utsläpp kommer att leta efter leverantörer som har samma mål, vilket skapar en positiv cirkel där företag kan sluta nya avtal för att de är klimatledande.
- Klimatledande företag kan bli investeringar med lägre risker i takt med att myndigheter och samhället i stort vidtar åtgärder.
Här kommer vi att fokusera på den ökande regleringen och rättstvister kring utsläpp och varför klimatledande företag kan dra fördel av detta.
Klimatledande företag minimerar sin risk
Regelförändringar kring miljö- och klimathänsyn omfattar ett stort antal områden. Det exemplifieras av en rad nya lagar och rättsliga åtgärder:
- Förbud mot engångsplast inom EU
- Utfasning av nya bilar med förbränningsmotorer i många länder runt om i världen (Norges förbud börjar gälla redan 2025)
- Förbud mot gaspannor i nybyggda brittiska bostäder från 2025. Flera andra EU-länder har liknande regler
- Amerikanska delstater stämmer oljebolag på grund av klimatförändringarna
- Framgångsrika rättsfall mot Shell, som ställer krav på att företaget påskyndar sina utsläppsminskningar
De här exemplen visar på de lagstiftningsrelaterade och rättsliga riskerna för företag som fortsätter att förorsaka föroreningar och skadliga utsläpp.
Risken för ”strandade” tillgångar är redan särskilt oroväckande för företag med koppling till fossila bränslen, men kommer i allt högre grad att omfatta andra långvariga tillgångar som inte passar in i en nettonollekonomi. ”Strandade” tillgångar är tillgångar som visar sig vara mindre värda än förväntat till följd av förändringar i samband med energiomställningen. Till exempel kan företag upptäcka att de gör investeringar i oljeproducerande tillgångar som aldrig kan tas i drift eller som måste stängas i förtid på grund av lagstiftning för att minska utsläppen.
Fastigheter är en annan bransch som ställs inför särskilda risker. Förutom de fysiska riskerna med ett förändrat klimat och stigande havsnivåer kommer behovet av att investera för att följa striktare energi- och utsläppslagstiftning att förkorta livslängden för fastigheter av lägre kvalitet.
Sjötransport- och flygindustrierna har också mycket långvariga tillgångar, där nuvarande och framtida regleringar för att minska koldioxidutsläppen i branschen sannolikt kommer att kräva en ny investeringscykel och förtida utfasning av tillgångar med höga utsläpp.
Sådana risker kan vara skadliga för ett företags rykte och även för dess finanser. Volkswagen har försökt förbättra sitt renommé efter ”dieselgate”-skandalen 2015 och är nu en ledande tillverkare av elfordon. Företaget har betalat ut över 32 miljarder euro i ombyggnationer, böter och rättsliga kostnader till följd av skandalen.
Vi menar att tvister kopplade till klimatförändringar är en växande risk för företagen. De företag som bidrar till klimatförändringarna i stor skala, som inte klarar att hantera de risker som klimatförändringarna innebär för deras verksamhet eller de företag som upprätthåller en grön fasad för konsumenterna som inte har stöd i fakta (”greenwashing”) kommer att vara sårbara.
2021 slog en holländsk domstol fast att Shells klimatplaner inte var tillräckliga och införde nya minimimål för utsläppsminskningar. Det innebar att ledningen (och aktieägarna) åtminstone delvis tappar kontroll över företagets strategi. Bank of England har också nyligen konstaterat att antalet globala klimattvister har fördubblats sedan 2015.
Klyfta mellan företagens ambitioner och nettonoll
Vi har redan sett kraftigt ökade åtaganden på landsnivå för att bekämpa klimatförändringarna. Vi ser nu en ökning av sådana åtaganden också från företagen, eftersom enskilda företag tar fram egna strategier för att minska koldioxidutsläppen från sin verksamhet och sina leveranskedjor.
Men som framgår av diagrammet nedan finns det än så länge ingen bransch där en majoritet av företagen har infört nettonollmål. Nettonoll innebär att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå så nära noll som möjligt. För att hindra att den globala uppvärmningen inte överstiger 1,5 °C – i enlighet med Parisavtalet – måste utsläppen minskas med 45 procent till 2030 och nå nettonoll till 2050.
Regleringarna kommer att öka i takt med att behovet av att bemöta klimatförändringarna blir allt mer angeläget. Företag som inte ställer om sin verksamhet och vidtar åtgärder för att nå nettonoll riskerar att hamna på efterkälken med föråldrade produkter och gammal teknik.
De som redan har vidtagit åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i sina verksamheter kommer däremot att ha mycket bättre förutsättningar när regleringstakten ökar och kostnaderna för efterlevnad stiger. Vi tror att det finns en betydande potential för avkastning om man lyckas urskilja vilka företag som är klimatledande och vilka som släpar efter.
Authors
Topics