Frågor & svar: hur vi har samarbetat med europeiska banker rörande klimatförändringar
Banker är stora finansiärer av utsläpp, däför är det så viktigt att vi samarbetar med de banker vi investerar i.
Authors
Koldioxidavtrycket från en bank är relativt liten när det gäller att driva sina kontor och filialer. Men som leverantörer av finansiering gör banker en avgörande skillnad för utsläppen från deras kunder och planeten som helhet. Finansierade utsläpp är därför det nyckeltal man ska titta på för banker.
Om världen ska nå Parisavtalets mål att begränsa temperaturhöjningarna till 1,5 grader över förindustriella nivåer måste bankerna fasa ut finansieringen av verksamheter som orsakar skadliga utsläpp.
Justin Bisseker, bankanalytiker i det europeiska aktieteamet, tillbringade mer än en månad 2022 tillsammans med nio europeiska banker gällande klimatfrågor. I denna Q&A förklarar han vad detta innebar. Carol Storey, ledare för klimatsamarbete, diskuterar hur dessa samarbeten passar in i Schroders bredare ramverk för klimatsamarbete. Portföljförvaltaren Nicholette MacDonald-Brown förklarar även hur detta samarbete hjälper henne att välja ut aktier.
Vad var omfattningen av detta samarbete?
Justin Bisseker (JB): ”Jag samarbetade med nio europeiska banker där Schroders har en stor aktieposition. Mina kollegor i kreditteamet tog initiativet att samarbeta med ytterligare tre europeiska banker där Schroders för närvarande har ett betydande ränteinnehav.
”Syftet med samarbetet var att förstå hur varje bank står sig mot 33 olika kriterier. Inom detta var de viktigaste fokusområdena: finansierade utsläpp, fastställande av trovärdiga mål och tidsramar för klimatomställningsplaner samt offentliggörande av både finansierade utsläpp och planer för omställning."
”Alla nio banker som jag samarbetade med har undertecknat FN:s Net Zero Banking Alliance. Detta kräver att bankerna anpassar sina utlånings- och investeringsportföljer med alternativ för nollutsläpp till 2050. Som en del av detta måste bankerna sätta upp mål för 2030 som fokuserar på utlåning eller investeringar i sektorer som är de mest växthusgasintensiva. Jag ville ta reda på vilka mål som redan har satts upp och vad vi kan förvänta oss att se under de kommande månaderna.”
Vilka var de största utmaningarna med samarbetet?
JB: ”Den största utmaningen var att detta är ett relativt nytt område för banker. I flera fall var det första gången en fundamental aktieanalytiker som jag ställde frågor till dem om deras finansierade utsläpp eller klimatomställningsplaner. Det är en inlärningskurva för många banker att inse att investerare är alltmer intresserade inte bara av vinster, utan även av hur dessa vinster görs.
”En viktig utmaning när det gäller att mäta finansierade utsläpp är att inte alla banker använder samma metod för att göra det. Många, men inte alla, använder PCAF (Partnerskapet för Carbon Accounting Financials). När det sedan kommer till målen för att minska utsläppen har ett antal banker ännu inte fått dessa validerade av ett oberoende organ, som Science-Based Targets-initiativet. Utan detta är det omöjligt att bedöma om de mål som bankerna har satt upp faktiskt kommer att leda till nettonollutsläpp senast 2050 eller inte.
”Den mest frustrerande utmaningen var förmodligen helt enkelt att skaffa all information som behövdes för att genomföra en noggrann analys av alla banker och jämföra dem med varandra. Som bankanalytiker är jag van vid att hitta all relevant finansiell information på ett ställe, men för de flesta banker finns det för närvarande inte någon ”enda källa till sanning” för deras klimatrisker och omställningsplaner. Så ibland var det till exempel inte tydligt om en bank inte hade någon policy, eller så hade de bara inte lämnat ut den policyn.”
Vilka slutsatser kan du dra av samarbetena?
JB: ”Samarbeten som dessa är inte någon engångsprocess. En del av syftet är att med varje bank följa upp de åtgärder vi vill att de ska vidta, och sedan stämma av regelbundet för att se vilka framsteg som görs.
”Vad som är väldigt tydligt är att målet flyttar på sig snabbt. Mål eller upplysningar som verkar rimliga ett år kan snart bli inaktuella i takt med att energiomställningen blir allt mer angelägen. Men vi vet nu hur ”bra” ser ut och följer upp för att säkerställa att bankerna vi samarbetar med håller denna standard.
”Trots de utmaningar jag nämnde, ligger europeiska banker verkligen i framkant här och det är väldigt uppmuntrande. I synnerhet är det några av de brittiska bankerna som har tagit täten. Vad som också är uppmuntrande är att bankerna var angelägna om att samarbeta med oss i denna fråga. Många är väldigt intresserade av vår syn på hur de står sig gentemot andra banker."
Hur passar dessa samarbeten in i Schroders bredare aktiva ägarverksamhet?
Carol Storey (CS): ”Vi publicerade en Engagement Blueprint i början av 2022 som beskriver vår vision för aktivt ägande. Klimat är ett av våra sex prioriterade samarbetsteman och därvidlag är klimatfinansiering ett av våra främsta samarbetsämnen.
”Syftet med att engagera sig i denna fråga är att ta reda på hur ett finansinstitut kommer att anpassa sina lån eller investeringar mot tekniker som kommer att växa snabbt i en omställning mot nettonollutsläpp och som kommer att kräva ökat ekonomiskt stöd. Samtidigt vill vi veta hur man kommer att röra sig bort från verksamheter med höga utsläpp som kommer att stå inför den starkaste motvinden i framtiden.
”Justins engagemang med paneuropeiska banker har varit mycket detaljerat. Jag kommer att ställa liknande frågor till amerikanska banker i en kommande samarbetsrunda.
”Dessa samarbeten hjälper oss att identifiera de banker som är ledande inom klimatfrågor. Men vi har också identifierat hinder kring datainsamling, brist på interna resurser som är tillgängliga för att stödja denna fråga och oro kring avsaknaden av en etablerad portföljmätnings- och målsättningsmetod. I dessa fall har vårt samarbete hjälpt oss att styra bankerna mot god praxis som vi har sett på andra håll.
”Den här typen av samarbete handlar om att arbeta tillsammans med bankerna för att dela kunskap, så att de kan fatta mer välgrundade beslut.”
Och hur hjälper detta till med aktieurvalet i portföljerna?
Nicholette MacDonald-Brown: ”Som portföljförvaltare specialiserad på hållbara europeiska aktier, vill jag investera på ett sätt som ger attraktiv avkastning för kunderna men som också har en positiv inverkan på samhället och företagens beteende.
”Bankernas policy och beslut kring finansierade utsläpp har betydelse eftersom de påverkar både investeringarnas värde och planetens välbefinnande. Banker som är mycket exponerade mot den fossila bränsleindustrin står inför betydande finansiella och regulatoriska risker samt anseenderisker som ett resultat av omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.
”Den typ av samarbete som Justin har genomfört hjälper mig att se vilka banker som står inför de största nedsideriskerna, eftersom de kommer att behöva göra avkall på många av sina nuvarande finansieringsverksamheter. Samtidigt hjälper det också till att upptäcka inom vilka områden enskilda banker kan växa.
”Och det handlar också om att arbeta tillsammans med bankerna för att dela kunskap, så att de kan fatta mer välgrundade beslut. Dessa välgrundade beslut bidrar i sin tur till att stärka våra kunders investeringar och bidra till att bygga mer hållbara affärsmodeller och en mer hållbar värld.”
Authors
Topics