Utsikter 2025: Räntebärande inkomster
Våra ränteexperter undersöker utsikterna för obligationer, krediter och tillväxtmarknadsskulder år 2025 och ger insikter om attraktiva inkomstmöjligheter som förbättrar portföljens motståndskraft genom diversifiering.
Authors
Globala utsikter
Julien Houdain, chef för Global Unconstrained Fixed Income & Lisa Hornby, chef för US Fixed Income
När vi går in i 2025 kommer kalendern att förändras, men drivkrafterna bakom marknaderna kommer att förbli desamma. Utvecklingen av de ekonomiska fundamenta och effekterna av politiska förändringar på dem kommer att fortsätta att vara av avgörande betydelse.
Utan tvekan kommer de förändringar som genomförs av den tillträdande amerikanska administrationen helt klart att ha en stor inverkan på marknaderna, men det är också viktigt att notera att finanspolitiska planer i Europa, Storbritannien och Kina kommer att spela en stor roll i att forma den övergripande ekonomiska cykeln och centralbankernas strategier.
Dessa faktorer kommer sannolikt att skapa en gynnsam miljö för räntebärande tillgångar, som kommer att gynnas av både bredare ekonomiska trender och den höga utgångspunkten för avkastningen. Räntebärande värdepapper förtjänar nu sin plats i portföljer, inte bara på grund av sin attraktiva inkomstpotential utan också på grund av dess utrymme för kapitaltillväxt och dess förmåga att fungera som en diversifierande tillgång i förhållande till mer cykliska marknadssegment.
Låt oss först ta en paus och ta en titt på den amerikanska ekonomin inför årets presidentval. Tillväxten var stark, inflationen förbättrades (dvs. sjönk) och arbetsmarknaden var nära balans. Ekonomin var tillbaka i jämvikt och den omtalade mjuklandningen, ett scenario där den ekonomiska tillväxten avtar men inte minskar och inflationstrycket lättar, höll på att levereras. Den viktigaste frågan för 2025 är: kan denna drivkraft upprätthållas?
Det finns en hög grad av osäkerhet om politiken när vi närmar oss 2025. De viktigaste frågorna på USA:s politiska agenda, inklusive strängare invandringskontroller, mer avslappnad finanspolitik, färre regleringar av företag och tullar på internationella varor, tyder på en växande risk.
Dessa faktorer kan stoppa en förbättring av kärninflationssiffrorna och kan få den amerikanska centralbanken (Fed) att upphöra med att lätta på penningpolitiken tidigare än väntat. Vi ser med andra ord en stigande risk för att inte landa, ett scenario där inflationen förblir klibbig och räntorna kan behöva hållas högre längre, även om det inte är vårt basscenario.
Den troliga effekten av Trumps administration på den ekonomiska tillväxten är inte lika tydlig. För det första var tillväxten, som nämnts, redan mycket god. Även om det har potential att bli bättre är det värt att komma ihåg att vi redan börjar från en hög bas. Åtgärder som att minska regleringen och öka de finanspolitiska effekterna kan främja tillväxten. Dessa åtgärder omfattar smartare investeringar på viktiga områden som infrastruktur, utbildning och hälso- och sjukvård för att stimulera ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen och se till att offentliga medel ger bästa möjliga fördelar för medborgarna. En striktare invandringspolitik som leder till färre tillgängliga arbetstagare eller betydande störningar i den globala handeln på grund av högre tullar skulle i stället kunna skada tillväxten.
Takten, omfattningen och ordningsföljden för dessa olika politiska åtgärder kommer att spela en avgörande roll för att styra marknadernas riktning.
Även om den potentiella tillväxten och inflationsdrivkraften i den amerikanska regeringens politik har lett till att vi har ökat våra risker för att inte landa, har värderingarna i obligationer förbättrats för att erbjuda en bättre buffert mot dessa.
Vi kommer sannolikt att börja året med en 10-årig nominell avkastning på amerikanska statsobligationer på över 4 % och reala räntor (netto efter inflation) på över 2 %, en attraktiv inkomstnivå som vi inte har sett sedan finanskrisen 2008.
DIAGRAM 1: Styrräntorna och 10-årsräntorna justeras, vilket tar bort avskräckningen från att äga obligationer
Källa: Macrobond, Bloomberg, Schroders, per den 20 november 2024
Dessutom, i och med att styrräntorna också sjunker, har den negativa carryn (där avkastningen på obligationen är lägre än finansieringskostnaden för att äga den obligationspositionen), som har varit en sådan motvind för obligationsägande under de senaste åren, försvunnit för alla utom de kortaste löptiderna.
Vid lägre inflationsnivåer ökar dessutom diversifieringsfördelarna med obligationer, vilket ger ett effektivare skydd mot svaghet i cykliska tillgångar. Obligationer ser också billiga ut jämfört med alternativa tillgångar, med nuvarande avkastning som är högre än den förväntade vinstavkastningen på S&P500.
Med denna dynamik kan obligationer tjäna ett dubbelt syfte i en portfölj: de kan ge en inkomstkälla och bygga motståndskraft i en diversifierad portfölj.
DIAGRAM 2: Ränteavkastningar är attraktiva jämfört med aktier
Källa: Bloomberg, ICE BofA, per den 19 november 2024.
I andra delar av världen kommer det försämrade handelsklimatet att förstärka den svaghet som finns i både Kina och Europa. Vi anser att det behövs mer policystöd för att kompensera för detta, särskilt om vi ser ytterligare tecken på avmattning inom tjänstesektorn. Ju mindre finanspolitiken gör, desto mer monetärt stöd kommer att behövas.
Hittills har den politiska reaktionen varit dämpad i båda regionerna, men det kommande tyska parlamentsvalet kan innebära en förändring för en betydande omvärdering av finanspolitikens roll i Europa. Det återstår att se vilken väg som kommer att väljas.
Samtidigt har Storbritannien sett sin beskärda del av förändringar när det gäller regeringens politik, framför allt med Labourpartiets mycket efterlängtade budget. Den oväntade positiva finanspolitiska impulsen komplicerar saker och ting för Bank of England och skjuter upp det datum då vi kan förvänta oss att se inflationen återgå till målet på ett hållbart sätt. Med det sagt tror vi att marknadsvärderingarna till stor del återspeglar denna inverkan på inflationen med räntesänkningar som har minskats avsevärt på senare tid. Denna omprissättning gör gyltor attraktiva, trots att makrolandskapet fortfarande är volatilt.
Denna skillnad i finanspolitiska banor skapar relativa värdemöjligheter i obligationer, valutor och tillgångsallokering. Att vara flexibel och aktiv i hur vi hanterar dessa investeringar kommer att vara nyckeln till att ta vara på den överavkastning som dessa möjligheter ger.
Försiktig med krediter, men hittar värde i värdepapperiserade tillgångar
En utgångspunkt med rimliga värderingar, stark tillväxt och centralbankernas lättnader har gjort en lycklig cocktail 2024 för cykliska tillgångar, såsom företagsobligationer. Avkastningen har varit god, särskilt i områden med högre avkastning.
Under 2024 har vi sett att kreditspreadarna – i huvudsak skillnaden i avkastning mellan säkra investeringar och de med högre risk – har minskat. Många segment av marknaden, inklusive amerikanska investment grade- och high yield-företag, handlas nu till smalare spreadar än någon gång sedan pandemin. Denna trend tyder på att investerare blir mer självsäkra och villiga att investera i tillgångar med högre risk. Detta rally i spreadarna har drivits av en kombination av robust ekonomisk tillväxt, stark efterfrågan på räntebärande tillgångar och förväntningar om en fortsatt stödjande makroekonomisk bakgrund.
Vi förväntar oss att kreditfundamenta kommer att förbli robusta 2025. Detta, i kombination med förhöjda totalräntor och brantare avkastningskurvor (avkastningskurvan blir brantare när skillnaden mellan långa och korta räntor ökar) bör fortsätta att locka till sig inflöden till krediter.
Värderingarna kommer sannolikt att stödjas, även om utrymmet för ytterligare kompression är mer begränsat. Med andra ord, även om kreditspreadar kan förbli dyra, finns det begränsat utrymme för dem att bli dyrare. Vi är därför mer försiktiga med dessa tillgångar i multisektorportföljer och har fokuserat på företagsobligationer med kortare löptid när de ger goda intäkter med begränsad spreaddurationsrisk (det vill säga begränsad känslighet för förändringar i kreditspreadar).
Inom de olika industrisektorerna föredrar vi banker eftersom deras värderingar, enligt vår uppfattning, har varit mer övertygande än industrisektorns, kapitalpositionerna är fortsatt starka och brantare avkastningskurvor bör förbättra bankernas nettoräntemarginaler.
Det finns bättre möjligheter när det gäller värdepapperiserade tillgångar, t.ex. värdepapper med hypotekslån som säkerhet. Värdepapper med hypotekslån som säkerhet utfärdas av statligt sponsrade företag och backas upp av en pool av hypotekslån. I likhet med investment grade-företagsobligationer ger dessa högkvalitativa tillgångar fortfarande en god inkomstström, men med historiskt attraktiva värderingar. Efterfrågan på denna sektor kommer sannolikt också att öka med tanke på ett mindre strängt regelverk i USA, vilket gör det möjligt för amerikanska banker att köpa dessa värdepapper i sina tillgångsportföljer.
Dessutom, när Fed sänker räntorna, förväntar vi oss att en del av de rekordhöga 7 biljonerna dollar i amerikanska penningmarknadssaldon kommer att hitta sin väg in i denna ficka av ränteuniversumet. Vi tror att dessa typer av tillgångar har större potential för värdestegring och utgör mindre idiosynkratisk kreditrisk. Som sådana är de fortfarande vårt mest föredragna val inom tillgångsallokering.
DIAGRAM 3: Värdering av värdepapper med hypotekslån som säkerhet är mer attraktiv än kredit med hög kreditvärdighet
Källa: Bloomberg, Schroders, november 2024.
Slutligen föredrar vi att bädda in en viss grad av likviditet. Med tanke på att värderingarna i de flesta kreditsektorer befinner sig i slutet av historien och att den politiska osäkerheten är ganska hög är det mycket troligt att perioder av volatilitet kommer att ge goda möjligheter att placera kapital på billigare nivåer. Vi bäddar in den likviditeten på olika sätt, till exempel genom kortdaterade, högkvalitativa tillgångssäkrade värdepapper, kortdaterade företag och amerikanska statspapper.
Skulder på tillväxtmarknader
Abdallah Guezour, chef för tillväxtmarknadsskulder och råvaror
Under 2024 uppvisade tillväxtmarknadsskulden (EMD) relativ motståndskraft trots att den stod inför press från stigande statsobligationsräntor på utvecklade marknader, pågående geopolitisk instabilitet, osäkerhet kring det amerikanska valet och oro för Kinas tillväxt.
En betydande skillnad i resultat framkom mellan hårdvaluta (skuld denominerad i en valuta som allmänt ses som stabil, som den amerikanska dollarn) och lokal skuld (skuld denominerad i emittentens egen lokala valuta). Skulder i hårdvaluta, både statliga och företagsrelaterade, gav en relativt attraktiv totalavkastning. Detta var tack vare de höga intäkterna som genererades av högavkastande emittenter. Dessa är emittenter som i allmänhet har ett lägre kreditbetyg, vilket innebär en högre risk för fallissemang, jämfört med obligationer med hög kreditvärdighet.
Den lokala skuldsättningen, som överträffade 2023, genomgick däremot en betydande korrigering på grund av svaga valutor och stigande statsobligationsräntor, särskilt i Brasilien och Mexiko, där finanspolitiska problem har påverkat investerarnas förtroende. Med internationella investerare som är underinvesterade på lokala skuldmarknader kan dock dessa farhågor vara något överdrivna och återspeglas redan i de lägre värderingarna av lokala statsobligationer.
Optimism i en osäker ton.
När vi blickar mot 2025 ser det ut som om trenden där spreadarna mellan stats- och företagsobligationer på tillväxtmarknader (EM) blir stramare ser ut att hålla i sig, trots pågående global osäkerhet och särskilda utmaningar i vissa länder. Detta innebär att skillnaden mellan avkastningen (eller räntan) på dessa obligationer och de på säkrare investeringar, som utvecklade marknadsobligationer, minskar, vilket tyder på ett växande förtroende för EMD.
Denna optimism beror till stor del på uppmuntrande tecken på tillväxttillväxt i tillväxtmekanismen och den solida finansiella hälsan hos många EM-emittenter. Ökningen av valutareserven på tillväxtmarknaderna, som belyses i diagram 4, understryker dessutom de positiva effekterna av de makroekonomiska anpassningar som gjorts under de senaste åren.
DIAGRAM 4: Årlig tillväxt i valutareserven (% år/år)
Källa: Schroders, Bloomberg, LSEG Data & Analytics, per den 31 oktober 2024.
Även om dessa förbättringar redan har återspeglats i de nuvarande historiskt strama nivåerna på EM investment grade-spreadar, finns det fortfarande attraktiva fickor av värde i den högavkastande sektorn. Länder som Argentina, Egypten, Nigeria, Elfenbenskusten, Senegal, Sri Lanka och Pakistan är exempel på stater som fortfarande erbjuder attraktiva statsspreadar samtidigt som de fortsätter att göra goda framsteg med makroekonomiska anpassningar efter den senaste tidens kriser.
Utvärdera styrkor, utmaningar och möjligheter i EM-företag
EM-bolagen går också in i 2025 från en stark position och har fått fler kreditbetygsuppgraderingar än nedgraderingar för första gången på över ett decennium. Denna sektor kommer sannolikt att stödjas av förväntningarna om en motståndskraftig amerikansk ekonomi 2025, ackommoderande internationella och inhemska kapitalmarknader och fortsatt sunda balansräkningar för företagen, eftersom kreditmåtten i stort sett är starkare än nivåerna före covid. Andelen betalningsinställelser förutspås därför fortsätta att förbättras och sjunka till sunda 2,7 % år 2025, vilket är lägre än den nuvarande nivån på 3,6 % och det långsiktiga genomsnittet på 4,4 %.
Även om makroförhållandena väntas vara fortsatt gynnsamma under 2025 utlovar den tillträdande Trump-administrationen i USA ett osäkert investerings- och verksamhetsklimat för EM-bolagen. Valet av sektorer kommer att vara viktigt. Tillväxtsektorer som står inför granskning från den nya Trump-administrationen inkluderar bilar, tillverkare av elfordonsbatterier (EV), chiptillverkare och kinesiska teknikföretag.
Å andra sidan, beroende på om och hur tullarna slutligen genomförs, kan investeringar i nearshoring – det vill säga omlokalisering av affärsprocesser eller tjänster till ett närliggande land – fortsätta att gynna företag i länder som Mexiko och Indien. Ukrainska företag kan också gynnas kraftigt om en vapenvila med Ryssland uppnås.
EM lokalskuld – beredskap för valutarisker och global handelsutveckling
Slutligen, efter 2024 års omprissättning av lokal EM-skuld, börjar denna sektor erbjuda ännu mer tilltalande möjligheter till återinträde. Lokala EM-räntor ser mycket attraktiva ut ur värderingssynpunkt då realräntorna (den årliga avkastningen på en investering minus inflationseffekter) ligger kvar på historiskt höga nivåer i flera EM-länder.
EM-inflationen väntas förbli väl kontrollerad, inte minst på grund av det deflationstryck som utgår från Kina och den förväntade nedgången i de globala energi- och jordbrukspriserna till följd av ett överutbud på dessa råvarumarknader.
Den senaste tidens oro för de offentliga finanserna på flera tillväxtmarknader har redan återspeglats i vad investerare förväntar sig för styrräntor och i hur avkastningskurvan är utformad. Figur 5 visar att de förväntade inflationsjusterade räntorna, de så kallade ex-ante realräntorna, i viktiga tillväxtmarknader för närvarande är mycket högre än vad som tidigare har varit normalt. Detta tyder på att investerarna prissätter den potentiella effekten av dessa finanspolitiska utmaningar.
Det finns ett förnyat fokus på finanspolitisk stabilitet i länder som Brasilien, där den senaste tidens marknadsutmaningar uppmuntrar till en mer disciplinerad politik. De tioåriga lokala statsobligationsräntorna i Brasilien (12,8 %), Mexiko (10 %), Colombia (10,7 %), Sydafrika (10,4 %), Indonesien (6,9 %) och Indien (6,9 %) är väl positionerade för att ge potentiellt hög avkastning 2025, vilket gör dem till attraktiva val för inkomstgenerering och portföljdiversifiering.
Det är dock viktigt att överväga aktiv säkring av valutarisker på dessa lokala obligationsmarknader, särskilt med tanke på den nuvarande styrkan i den amerikanska dollarn och potentialen för ett förnyat globalt handelskrig efter installationen av den nya Trump-administrationen i början av 2025.
DIAGRAM 5: EM ex ante realräntor - 1 års sikt marknadsimplicit styrränta – 1 års sikt rullande konsensus inflationsprognos
Källa: LSEG Datastream, Bloomberg, Schroders Economics Group, 9 september 2024, Historiska genomsnitt som beräknas genom att använda 1-årig statsobligationsränta som en proxy för 1-års framåtriktade ränteförväntningar.
Authors
Topics